Dröjsmålsränta
Om dröjsmålsränta
Har man köpt något mot faktura så får man den hemskickad via post eller som en digital fil till sin internetbank. Faktura visar vad man köpt och när man måste betala kostnaden för varan. Överskrider man förfallodatumet som kund kan företaget ta ut dröjsmålsränta.
Missar du att betala en räkning i tid kan du tvingas betala ett högre pris för det du köpt, då dröjsmålsränta kan läggas på det ursprungliga priset. Får du en faktura hemskickad för något du beställt eller köpt, exempelvis på webben, ska det framgå av fakturan att företaget kommer att ta ut dröjsmålsränta om du inte betalar skulden senast på förfallodagen. Har företaget inte uppgett skriftligen att de tar ut en dröjsmålsränta vid försenade betalning har de först rätt att debitera räntan trettio dagar efter att fakturan skickats. Så som det står angivet på fakturan att dröjsmålsränta kommer att tas ut kan du som köpare få betala ränta redan förseningsdag ett. Den normala dröjsmålsräntan baseras i regel på riksbankens referensränta plus åtta procentenheter. Dröjsmålsränta är ett sätt för företag att försäkra sig om att kunder betalar i tid.
Räkna ut dröjsmålsränta
Räntelagen rekommenderar en viss dröjsmålsränta och det är ovanligt att företag frångår det förslaget. Men ett avtal mellan två parter alltid är unikt och därmed kan dröjsmålsräntan se olika ut för olika sorters avtal. Tidpunkt för när dröjsmålsränta utgår samt hur stor kostnaden för räntan blir beror på avtalet som de båda parterna ingått med varandra. Men företag följer i regel räntelagens föreskrifter gällande dröjsmålsränta, då båda parter måste godta det avtal man förbinder sig till genom exempelvis ett köp, en onaturligt hög dröjsmålsränta skulle köparen troligtvis inte acceptera. Man räknar ut dröjsmålsränta rörande det totala skuldbeloppet, det vill säga priset för en vara inklusive moms. Själva dröjsmålsräntans belopp får inte beläggas med moms. För att beräkna dröjsmålsränta tar man fakturabeloppet inklusive moms, multiplicerar med den avtalade dröjsmålsräntan och dividerar sedan med årets antal dagar, det vill säga 365.
Tillbaka
