Löneutmätning

Vad betyder löneutmätning?

Bara kronofogdemyndigheten kan besluta om en löneutmätning. Denna typ av återbetalning av en skuld kan ske på olika sätt. Det allra vanligaste är just löneutmätning, då man drar av ett visst belopp på den skuldsattes lön för att betala av skulden till den aktuella borgenären.

Om det inte beslutats om en löneutmätning kan Kronofogdemyndigheten utmäta skatteåterbäring eller annan egendom. Egendomen kan vara fysiska saker i den skuldsattes hem som tas till auktion och säljs för att få in pengar till borgenären. Utmätningen kan också ske av andra inkomster än lön som pension eller sjukpenning. Den som är skuldsatt får behålla ett visst belopp varje månad efter att löneutmätningen skett. Detta belopp kallas för förbehållsbelopp och ska täcka kostnader som krävs för att man ska kunna leva ett någorlunda normalt liv. Som skuldsatt och drabbad av löneutmätning får man acceptera att leva på existensminimum tills skulden är betald, ett hårt beslut men något som tills slut gör personen skuldfri.

Att leva med löneutmätning

Det belopp som den skuldsatte tvingas leva på till löneutmätningen nått sitt slut ska räcka till mat och bostad. Men pengar till arbetsresor, barntillsyn och sjukvård räknas också in. Även om det låter hemskt att leva på existensminimum så gör Kronofogdemyndigheten en rättvis beräkning rörande löneutmätningen. Som skuldsatt ska man kunna köpa mat, kläder, hygienartiklar samt betala telefoni, elektricitet, försäkringar och fackavgifter precis som innan löneutmätningen. Det som förändras är att det inte längre kommer finnas några pengar över till nöjen och fritid. Beräkningen baseras på en schablon där ett normalbelopp bestäms utefter hur många personer det finns i hushållet. Är man exempelvis ensamstående kan normalbeloppet att röra sig med varje månad efter löneutmätning vara strax under femtusen kronor. Men alla fall av löneutmätning baseras på den specifika individens situation, man ska klara av att leva även om det blir svårt.