Tredskodom

Vad menas med tredskodom?

I en del tvistemål kan det hända att tingsrätten kungör en tredskodom. Vad innebär då detta begrepp?

Uppstår eller beslutas det om en tredskodom innebär det att målet inte sakprövas utan att man istället helt dömer till den ena partens fördel. Detta på grund av att den andre parten i tvistemålet inte besvarat exempelvis en stämningsansökan eller helt enkelt struntat i att dyka upp till själva förhandlingen i rätten. För att en tredskodom ska kunna kungöras måste tingsrätten med säkerhet veta att den part som inte infunnit sig till förhandlingen ändå har delgivits kallelsen eller stämningsansökan. Om detta är ett faktum kan den parten som kommit till förhandlingen yrka på tredskodom och därmed vinna tvistemålet. Den som då står som förlorare i tvistemålet när det beslutats om tredskodom, kan ändå begära en så kallad återvinning av domen, men det måste ske inom loppet av en månad. Begärs ingen återvinning träder tredskodomen i kraft.

Ansöka om återvinning

Har man delgivits en tredskodom kan man behöva hjälp att ansöka om återvinning. Det är då en advokat man får kontakta för att få hjälp med tvistemålet och en möjlig återvinning av domen. Dock får endast tredskodom kungöras i rättsfall där man tillåter så kallad förlikning. Domen tredskodom är därför allra vanligast i tvistemål som är dispositiva. Med dispositiva fall eller mål menar man där det finns en chans att de iblandade parterna kan komma överens, nå en förlikning. Är det så att en part som fått en kallelse eller stämningsansökan inte infinner sig till förhandlingen kan det förekomma att domstolen försöker nå parten innan fastlås tredskodom. I speciella fall kan domstolen exempelvis annonsera i tidningar och annan press och där efterlysa den uteblivna parten för att få denna att inse allvaret av tredskodom. Ansöker den uteblivna parten om återvinning måste detta ske skriftligen till domstolen och kan bara begäras en gång. Godkänns ansökan tas tvistemålet upp på nytt.